När jag började universitetet var en av de första kurserna jag läste programmeringsspråket Ada. Vi låter det vara osagt hur många år sedan det är nu. Ärligt talat minns jag inte mycket mer av kursen än att vi hade alldeles för långa "labbar” i på tok för dåligt ventilerade rum. Utan fönster. Som för att säga “Hej och välkommen till karikatyren av en programmerares vardag!”.
Något jag garanterat vet att jag inte lärde mig där och då, är vem eller vad Ada fått sitt namn ifrån. Programmeringsspråket började utvecklas i slutet av 1970-talet när det behövdes ett nytt språk för användning i utvecklingsprojekt på uppdrag av USA:s försvarsenheter. Man valde att namnge språket efter den person som brukar anges som världens första programmerare, Lady Augusta Ada Byron, hertiginna av Lovelace. Eller kort och gott Ada Lovelace.
Ada föddes 1815 i England som dotter till den kände poeten Lord Byron. Hon arbetade från 1830-talet med vad hon själv kallade för ”poetical science” och utmärkte sig med sitt gränsöverskridande sätt att kombinera matematik med fantasi, kreativitet och poesi.
Som 17-åring lärde Ada känna filosofen och vetenskapsmannen Charles Babbage som då uppfunnit en mekanisk räknemaskin. Han visade gärna upp maskinen för personer i sin omgivning men det var ingen som riktigt förstod sig på hans apparat. Förutom Ada. Hon var direkt med på noterna och började fundera på vad en sådan maskin skulle kunna göra. Genom bekantskapen med Babbage började Ada studera avancerad matematik vid University of London. När Babbage 1837 arbetade med uppföljaren, den “analytiska maskinen” som var en prototyp av en mekanisk dator, bad han Ada att ta fram en översättning av en tidigare utgiven artikel om maskinen.
Förutom att översätta texten från franska till engelska gjorde Ada en rad olika egna tillägg om sina tankar om maskinen och texten blev till slut tre gånger längre än originalet. I texten som publicerades 1843 nämner Ada i sina tillägg bland annat det som vi idag känner som “loopar” inom programmering och andra då tidigare okända koncept och tankar. Med texten tog hon fram vad som anses vara den första algoritmen för en maskin och hon har sedan dess fått bära den hedrande titeln världens första programmerare.
Jag kan inte veta säkert, men min egna tillvaro i kodgrottan på universitetet hade kanske känts lite mer spännande med vetskapen och Adas liv och historiska betydelse för all framtida programmering.
Ada Lovelace Day
Varje år, den andra tisdagen i oktober (alltså idag!) är det Ada Lovelace Day, en internationell högtidsdag för att fira och uppmärksamma kvinnors prestationer inom vetenskap, teknik och matematik. Men också en dag för att uppmuntra tjejer och kvinnor att söka sig till karriärer inom dessa branscher. När såväl kanelbullar som smörgåstårta får oförtjänt mycket uppmärksamhet på sina respektive temadagar, känns däremot Ada Lovelace Day som en minst sagt relevant dag att fira! Vill du uppmärksamma detta med en bulle eller smörgåstårta kommer jag inte hindra dig.
Bli en”datadam” du också
Faktum är att Ada inte är ensam i historien om kvinnor inom den digitala världen. Läs mer om några av alla otroliga ”datadamer” på Internetmuseum. Och för dig som är tjej/ickebinär och vill lära dig mer om programmering finns en mängd olika initiativ och kurser:
- Kom igång med kod på Tjejer Kodar
- Lyssna på föreläsningar på Lesbians Who Tech – Debug 2020 (16-20 november 2020)
- Ta del av någon av alla resurser på Women Who Code
- Gå en kurs eller lyssna på en föreläsning/webinarium på Girls Who Code – Code at Home och Code Like a Girl
